Moments in time captured with various odd symbols referred to in the lingua franca as letters.

Tuesday, September 21, 2010

Valet 2010 eller hur Sverige vek ner sig

Jag får börja den här posten med att be om ursäkt. Min Svenska borde vara mycket bättre än det rost belägna paragraferna som era ögon kommer att rulla över här nedanför. Men det får vara som det är. Det som sägas måste är för viktigt för att skriva på Engelska. Nånting hemskt har hänt ett av mina land. Sverige Demokraterna har fått plats i Riksdagen för första gången i vår historia. Alltså ett parti som öppet är emot immigranter (främlingsfientligt som det annars heter) har tagit plats i ett land som länge hävdat sig som ett öppet och välkommnande samhälle. Det är bland dom fegaste sakerna vi någonsin gjort.

Jag ska inte försöka bluffa er som läser det här med iden att Sverige har fram tills idag varit ett land utan rasister eller hat. Det är bara att se tillbaka på vad som hände när vi började öppna våra gränser: det hatet som alltid funnits under ytan började långsamt att sippra utt. Nu har elefanten i rummet som ingen talar om blivit det stora samtallsämnet. Det är långt ifrån lätt att få det att försvinna. Jag ber också till dom borgerliga och till dom i oppositionen att man tar det här tillfället för att förklara varför vi ska vara ett öppet och mångkulturellt samhälle. Om vi gör fel nu och bara ignorerar dom här frågorna som väktes av detta val så har vi gjort precis som Sverige Demokraterna vill.

Nån som jag känner försökte förklara för mig att främlingsfientlighet inte var lika med rasism. Att ogilla andra för att dom inte är Svenska (på nåt gammalmodigt definerat sätt) är också en form av rasism. Nu får vi hoppas att våra politiker gör det modiga och tar denna uppgift på allvar. Vi ska jobba tillsammans för att avvekla denna rasism som bubblat upp till ytan. Vi ska inte bygga ett lock på det hela och låtsas att vi inte har nåt att göra med det hela eller att det inte finns. Rasismen kommer bara att överkommas när vi tar det på allvar och samtidigt inte viker ner oss när det blir som mest obekvämt att göra nåt åt det.

No comments:

Followers